VÄRLDSOMVÄLVANDE!

Jag lovar, efter att du läst detta inlägg kommer en ny värld öppna sig för dig. En värld utan hicka. Eller i alla fall en värld med mindre hicka.

Det hela började med att Anna började hicka på jobbet. Hicka är ju otroligt irriterande och när man drabbas vill man gärna prata av sig eftersom att det är så himla störande och man känner sig som ett allmänt fån. Anan pratade av sig och jag lyssnade lite förstrött. Jag menar - vad ska jag säga...? När jag har hicka brukar det pågå i flera timmar och jag har verkligen inte hittat någon magisk lösning. Jag blir alltid lika rädd att jag ska slå världsrekordet på 68 år när jag får hicka. Allmänt kända "behandlingar" av hicka är:

• Skrämmas? Funkar inte. Man blir rädd och sur.
• Stå upp och ner? Funkar inte. Man får blod i huvudet och yrsel.
• Dricka vatten (kallt, varmt, stående, liggande, upp och ner)? Funkar inte. Man blir kissnödig.
• Hålla andan? Funkar inte. Man vill andas ju. Inte hicka, men andas!
• Hålla för näsan och svälja? Funkar inte. Man får bara jävla lock för öronen.

Jag kunde inte komma på vad hicka heter "egentligen", så som den besserwisser jag ju trots allt är var jag tvungen at slå upp det. Hyperneuroakustiska diafragmakontravibrationer. Eller singultus på latin. However. Vad som var mer intressant var:

Andas i en påse? FUNKAR!

För att bli av med hickan ska man andas i en påse. Koldioxidhalten blir högre och hickan släpper. Det gäller dock att påsandas med måtta - syrebrist är skadligt för hjärnan. Hos Fass (läkarnas och alla hypokondrikers favvosida) föreslår man påsandning allra först i listan på behandlingar.

Anna provade direkt (hon är tydligen inte rädd för att tappa hjärnceller) - hickan försvann in an instant!

Så hem och hicka och sluta hicka nu mina kära, upplysta barn!